Torsdag 19 september

3. Ny nord

Du nordans friska anda din domning var allt för lång
Höj upp din röst och blanda din klang i de ungas sång
För länge vi spelat och sjungit de välska visor i moll
Och glömt hur det brusat och klungit därovan från hemvindens håll

Du ånga som gungande vilar i skogarnas ensliga loft
Sträck ut som balsamiska ilar som milsvida skyar av doft
För mycket förmultnat och unket har länge nu fyllt vårat bröst
För länge så var landet sjunket i kväljande dimma och höst

Kom nya nord som vi bida kom rike dit alla vi trå
Vi möta på skridsko och skida så långt isar och snöfält nå
Vi lägga mot hästarnas mankar våra sadlar till häroldsridt
Vi möta i drömmar och tankar vårt Sverige så manbart och fritt

Du källrena kyla av bergen rinn ner som läkedomflod
Två lemmar starka giv färgen åt ungdomens bleknande blod
För mycket vi vants att begära här är både bonat och varmt
Kom döp oss till vildmarkens lära till liv som härdigt och armt

Du havets jäsande sälta som piskats av stormens ris
Stig upp över stranden och välta hit in för en fräsande bris
För sött och för löemigt vi bakat vår kropp och andes bröd
Giv smaken som fäderna smakat av kärvhet av fara och nöd

Vi har sett så länge mot söder vi har lystrat till fåfänga ord
Nu unga systra och bröder låt oss vända våra panna mot nord
Lås oss känna utan förblanda med vädren från främmande strand
Den klangen den doften den andan av hela vårt vinterland

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1