Torsdag 19 september

12. Alexandra

Något kryper, kliar under skinnet.
Något kommer nära, mycket närmare än när.
Hör en röst som lockar långt i fjärran.
Hör jag där mitt namn, eller kallas på nån annnan?

Något stinker illa, och jag ser det.
Något tycks mig ruttet, ruttet, surt och skämt.
Ett skrå för hån och spe precis som narrens.
Ett lustigt spel, en lek, men färglös, grå och blek!

Åh... Alexandra! Du är bättre än oss andra!
Så solidarisk, solid och arisk.
Åh... Alexandra! Visa vägen Alexandra!
Ditt ord är lag, allt lyder jag!

Ni pekar med en pinne i mitt öga.
Ni mässar, och ni mästrar, dock sällan ges ett öra.
Ett skrå för hån och spe precis som narrens.
Ett lustigt spel, en lek dock färglös, grå och blek!

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1